Maratonloppet har en nästan magisk historia; slaget vid byn Marathon i Attika, Grekland ägde rum år 490 f.Kr. Greker krigade mot perser, den grekiska armen var kraftfull och leddes av flera generaler. En och en turades de om att ta befälet och drev tillbaka perserna.
Slaget vid Marathon
Grekernas här hade 10 000 man medan den persiska hären var mer än dubbelt så stor. Historien förtäller att de landsatte 26 000 man på Marathonslätten. Grekerna sände efter förstärkning, de hade tidigare sänt en springare vid namn Feidippides till Sparta för att hämta hjälp, men spartanerna var djupt religiösa och ville inte sända trupper innan det blev fullmåne. När Sparta sent omsider skickade sina trupper hade grekerna redan drivit bort perserna.
Grekerna gick till anfall och öppnade i mitten för att locka in perserna och kunna omringa dem på flankerna – de vände om och anföll perserna bakifrån. Grekerna var också bättre beväpnade och vann slaget. Tusentals människor omkom. Perserna flydde och satte fart mot Aten, enligt historien skyndade de grekiska soldaterna för allt de var värda tillbaka till staden för att hindra perserna från att landstiga.
Feidippides – löparen
Det var Feidippides som blev vald för att löpa de 42 kilometrarna från Marathon i östra delen av Attika och tillbaka till Aten – men man kan inte säkert veta om detta är en myt eller om det verkligen hände på det sättet.
Feidippides var en snabb löpare, efter att ha sprungit de 200 kilometrarna till Sparta fick han ett nytt uppdrag att springa från Marathon till Aten med budskapet att perserna var slagna. Myten säger att Feidippides dog på grund av den långa spurten den 12 september 490 f.Kr.
Mycket länge under både 1800- och 1900 talen ansåg man att slaget vid Marathon hade betydelse för politisk och kulturell utveckling i Europa. Många ansåg att det var vid detta tillfälle som den europeiska kulturen räddades och kanske också demokratin. Om perserna hade vunnit slaget skulle förmodligen inte den antika grekiska kulturen ha samma inflytande över de forna kulturerna.
Romarna skulle heller aldrig ha kunnat förmedla grekisk kultur till folkslag i omvärlden utanför romarriket.
Maratonloppet har moderniserats sedan denna tid och blivit en slags friidrottens hörnpelare i samhället. Det är dock intressant hur många som vid denna tiden fortsatte att springa sträckan – av eget val – och på detta grundades en tävling.